Insändare i Markbladet 7 oktober

Utvecklingsnod?

En utvecklingsnod är en central samlingspunkt som driver utveckling, samverkan och innovation inom ett specifikt område. Marks kommun presenterade i torsdags i Dialog Horred ”utveckling” för utvecklingsnoden Horred utan någon vision eller något helhetsperspektiv, och inga planer utöver pågående ärenden varav byalaget har initierat och driver de flesta.

Det som behövs är en gemensam målbild mellan politiker och invånare, intresse av att uppfylla målsättningen som sedan genomförs av förvaltningar, och avstämningar med politiker och invånare.

Dialog Horredska uppfattas vara en medborgardialog, men är en stympad sådan. Enligt SKRs riktlinjer ska medborgardialog skapa tillit, lokal utveckling och ett mer hållbart samhälle, men då avses en öppen dialog i tidigt skede som går att bygga vidare på. I detta fall en dialog som kunde ha startat 2018 när uppdrag om förstudie om förskolesituationen i Horredsbygden gavs.

Istället visades i torsdags fyra förslag om förskolor och sedan skulle enbart ett av dessa diskuteras. Tillvägagångssättet leder till destruktivitet, ingen tillit och ingen transparens i processen, och blir ett försök av förvaltningar att få legitimitet för av dem förordat förslag. Tjänsteman som säger ”jag var där och vet hur det är” ser bakåt och inte framåt. Då kan forskning och utveckling skrotas, för ”vi vet hur det är” och allt är statiskt. Så är inte verkligheten.

I en öppen, tidig och meningsfull dialog har inte den ena parten begränsat dialogen på förhand. En öppen dialog börjar med ”Hur ska vi lösa tillgång till förskola och skola för framtiden?” alternativt att varje grupp förordar ett av de fyra förslagen och motiverar detta. I värsta fall tar nu förvaltningen argumenten mot det enda förslaget, vänder på dem och använder dem i sin egen retorik.

Förskolor och skolor i bygden är fulla och med nya bostäder blir det inflyttning, vilket ger fler barn i förskolor och skolor. Trots påpekanden att framtiden gäller hela bygden samt att 130 nya bostäder ska byggas, så återspeglas inte det i underlag – allt är statiska konstruktioner.

Om förvaltningar återigen vänder på argumenten och menar att bostäder inte bör byggas, för i så fall behöver förskolor och skolor byggas ut… hur blir det med utveckling då?

Kamp för bostadsbyggnation i Horred har pågått länge, och 2017 gav kommunstyrelsen till slut uppdrag om planbesked för Stommen-området. Därefter har arbetet effektivt motarbetats inom nämnder och förvaltningar. Kan det nu faktiskt bli av? Om komplett underlag lämnas till Bygg- och miljönämndens möte i oktober, kommunstyrelsen i november och kommunfullmäktige i december, så kan processen med ett nödrop räddas inom denna mandatperiod. Eller förlorar Horred igen?

Politiker måste lyssna till vad invånare anser och behöver, besöka platser fysiskt istället för bara vid skrivborden, prata med berörda, säkra ekonomi och söka kunskap inför underlag och beslut. Utan denna process har ledningens arbete ingen legitimitet och vinner ingen tillit.

Horredsbygdens byalag, styrelse och invånare

Intressegruppen för Horredsbygdens förskolor