Säkra skolor och stadier i alla orter

Horredsbygdens byalag instämmer i det som byalag, föräldrar och lärare lyfter fram i Markbladet den 10 december som kritik inför förslag om att stänga mellanstadieklasser i vissa skolor i kommunen. Förslaget påverkar inte bara de elever, familjer och orter som finns listade i förslaget, utan det påverkar alla skolor i hela kommunen.

Den 4 december frågar Sveriges radio kommunalråden om förslaget till nedläggning av fyra mellanstadieskolor; ”Vad tycker folk?” Tomas Ekberg svarar: ”många är kloka nog att förstå” – i andemeningen att om man anser annat är man dum. Politiker bör själva vara kloka, lyssna till invånare, och se till behov i den heterogena miljö som kommunen utgör.

Ulf Dahlberg menar i Markbladet den 10 december att elever ska ”inte behöva åka för slöjd och andra ämnen” – är det bättre att behöva åka för alla ämnen? Om ämnena schemaläggs bra, t ex samma förmiddag, så kan det fungera som ett insteg till högstadieskola efter något år. Bussresor till annan skolenhet under alla veckodagar påverkar skolgången negativt och resultaten blir sämre.

Intention om ”bästa barnkommun” bör se till barnens bästa, och inte titta på skrivbordsprodukter och därefter flytta barn som spelpjäser. Utlovad dialog, när den förekommer, är meningslös om beslut redan är tagna.

Senaste genomlysning av skolor baseras på statistik från kommunen, och tar inte in aspekter kring inflyttning. De skolor som föreslås stänga mellanstadieklasser har ökat elevantal under senare år. Varken lärartäthet eller skolresultat är bättre i de centrala, delvis tomma, skolorna.

Barnkullar går upp och ned över tid och kräver kreativ planering och flexibla enheter. Tar man bort näraliggande enheter så tar man bort trygghet. Hur ska skolgång baserat på dagligt bussande bedrivas vid höjd beredskap eller konflikt? Vilken beredskap finns för elever som går i friskola men som kan behöva plats i kommunal? Hur kan utökning av elevantal säkras i enheter?

Osäkerhet och negativ utveckling för förskolor och skolor ger negativ utveckling i kommunen över lag. Inflyttning avstannar, fler näraliggande friskolor etableras eller barn skrivs in i skolor i annan kommun – båda kostar mer per barn för kommunen än i kommunens skolor.

Invånare ger upp och flyttar från kommunen, vilket ger ödehus till grannar för de som ändå orkar stanna. Invånare som flyttat in flyttar lätt ut igen. Vill kommunen inte öka skatteunderlag?

Ta hänsyn till att omvärlden även märks i skolan – oro, fokusproblematik mm. Ta hänsyn till att före elevdatorer och mobildatorer var elevresultaten högre och skolan lugnare, och elevkostnaderna lägre – men många elever har oro med sig som inte lättar på distans. Stöd elevernas hälsa och studier mer!

Stäng inte enheter utan uppmuntra till barnafödande, om det är det som frågan handlar om. Säkra förskolor och skolor – alla stadier – där barnen faktiskt finns och planera därefter.